Detta känns inte alls bra måste jag säga! Vi skall ut på mentorsträff imorgon min grupp. Det är inget fel på det, det som inte känns bra är att delar av ens kamrater inte kan höra av sig. Jag är trött på klagomål som ” det passar inte mig” precis som att jag skulle vara döv och inte höra vad som sägs. Här försöker man fixa det bästa för sina kamrater, men vad händer? Jag blir så trött på detta.

Nästa gång vi skall åka någonstans vore det väldigt skönt att kunna skita i allt. Men jag har på känn att det faktiskt är jag som faktiskt måste ta tag i det hela. En sak är jag jävligt säker på nu, det är dags att markera för SAMTLIGA inblandade att jag kräver lite mer insatser från deras sida. Vet inte varför det känns som det gör, men varför skall jag försöka med något när man inte ens kan få den enklaste respons ifrån gruppen.

En del är duktiga på att svara men skall jag fortsätta med detta ansvar kräver jag mer från mina kamrater.

^bye bye^